Diamanter

Diamant – Världens hårdaste ämne

“Diamant” kommer från grekiskans Adamas och betyder oövervinnerlig. Troligtvis syftar namnet på diamantens hårdhet. Diamanten är nämligen det hårdaste ämne som förekommer i naturen. Man brukar mäta hårdhet  med hjälp av Mohs hårdhetsskala. Du kan själv testa hemma genom att repa två olika mineraler mot varandra. Den som repar den andra är hårdast. Hårdhetsskalan går från 1 till 10. Diamanten är en tia!

Diamanternas historia

De första diamanterna hittades redan för mer än 4 000 år sedan i Indien. Det är också i Indien som världens hittills största diamant hittats, Koh-i-noor som betyder berg av ljus. Koh-i-noor vägde enligt vissa ursprungligen hela 793 karat, men stenen har genom åren bytt ägare och skurits ner åtskilliga gånger. Idag väger den berömda diamanten 106 carat och är en del av de brittiska kronjuvelerna.

Diamanter har brutits i industriell skala sedan 1700-talet. Den moderna diamantindustrin startade dock i Sydafrika under slutet av 1800-talet, då diamanter hittades på en farm som ägdes av en man vid namn Adrian van Wyk. Några år tidigare hade man funnit en diamant på fem carat några mil norr om van Wyks farm. Området blev känt som en hotspot för diamanter och snart började man bryta diamanter i stor skala där.

Innan man fann de stora kvantiteterna i Sydafrika upptäcktes hade man brutit diamanter i Indien och Brasilien. Dessa kunde dock inte tillfredsställa världsmarknadens efterfrågan. Det var först när man började bryta stora mängder diamant i Sydafrika som den moderna diamantindustrin kom till under ledning av av bland andra gruvbolaget De Beers.

Den största rådiamanten som man har hittat, hittades i en diamantgruva i Sydafrika vid namn Premiergruvan och var på 3106 carat. Den slipades ner till nio stora och 96 mindre briljanter. En av de större stenarna är världens största slipade diamant och pryder den brittiska kungaspiran.

Se alla diamanter i vårt sortiment här!

 

Hur värderas diamanter?

Diamanter värderas efter fyra parametrar, diamantens fyra C. C:na står för Clarity, Carat, Color och Cut, alltså Renhet, Vikt, Färg och Slipning.  Av dessa är slipningen den viktigaste faktorn för diamantens utseende. Slipningen graderas enligt en standardiserad skala med perfekt i toppen. Perfekt slipade diamanter reflekterar tillbaka nästan allt ljus, endast 3 % av alla diamanter når den kvalitet.

  • C A R A T – “Carat” gällande en diamant får inte blandas ihop med renhetsmåttet “karat” för guld. Carat är nämligen vikten på diamanten. En carat är 0,2 gram.
  • C L A R I T Y – För att mäta renheten av en diamant så förstoras diamanten med exempelvis en lupp och därefter så graderas den enligt en skala. Kanske har du hört ordet ”luppren”? Diamanten på bilden har SI=Small inclusions. (Små inneslutningar) enligt denna gradering.
  • C O L O U R – Att kalla det färg är egentligen lite missvisande. Det man tittar efter när man undersöker en diamant är faktiskt avsaknaden av färg. Ju mer avsaknad av färg en diamant har desto ovanligare och värdefullare är den. Man brukar gradera färgen i en skala från D till Z. Färgen på en diamant bedöms bäst i dagsljus eller dagsljusbelysning.
  • C U T – Diamantens höga ljusbrytningsindex skapar i kombination med en korrekt slipning det vi kallar “eld i stenen”. Vanliga slipformer är fullslipade briljanten, 8-kantslipade briljanten, rosenstenen, Carré- och baguetteslipning.

Läs också >> Lista över populära ädelstenar

Här visas färgade diamanter i olika slipformer

Vit diamant

 

Slipning av diamanter

Slipning av diamanter är en konst som utvecklat i hundratals år. I början, under 1200-talet, användes ganska grova metoder. Det vanligaste sättet att behandla diamanter var att helt sonika hacka bort orena och gråa delar av diamanten (med hjälp av en annan diamant) och sedan polera ytorna med diamantpulver för att göra stenen blankare.

Under senmedeltiden, på 1400-talet, hade sliptekniken utvecklats och man använde nu särskilda slipskivor för att göra diamanten blank utan att förstöra stora delar av stenen i onödan. Under den här tiden utvecklades många av de diamantslipningar som är populära och används än idag.

Vid 1600-talet började den första tillverkningen av briljanter. Dåtidens briljant slipas dock inte på samma sätt som briljantslipade diamanter så som vi känner dem idag. Under 1600-talet var briljanten fyrkantig, och hade betydligt färre fasetter än moderna briljanter,  för att under 1800-talet få en rundare form.

Det är först under 1940-talet som briljanten får sin nuvarande form med 58 fasetter (ytor) och karaktäristiska form med rund överdel och spetsig undersida. Briljantslipning är idag en av de vanligaste slipningarna av diamanter och andra ädelstenar. Många av de mest populära diamantslipningarna idag är faktiskt relativt nya och har utvecklats under senare delen av 1900-talet.

 

Populära diamantslipningar

Briljantslipning

Den vanligaste och mest populära slipningen av diamanter. Briljantslipade diamanter har 58 fasett (räta ytor) och är runda på ovansidan med en spetsig undersida. För att saken än mer komplicerad finns det fler olika underkategorier av briljantslipning.

Den runda briljanten är den vanligaste och mest populära formen. Briljantslipningen har utvecklats under många år och har inte tillkommit av en slump. Faktum är att det ligger avancerade matematiska beräkningar bakom briljantens form, allt för att få en diamant som reflekterar så mycket ljus som möjligt.

Briljanten är kort och gott den optimala allround-diamanten och ger en nära nog perfekt balans mellan form, klarhet, färg och ljus. Ett tryggt val om du endast kommer köpa en enda diamant. Briljantslipade diamanter utgör omkring tre fjärdedelar av alla diamanter som säljs på marknaden idag.

 

Prinsesslipning

Princesslipade diamanter är en av de mest vanligaste varianterna efter briljanten och mycket populära, inte minst i förlovnings- och vigselringar. En princesslipad diamant är kvadratisk eller rektangulär till formen med karaktäristiskt spetsiga hörn. Princessslipade diamanter återger något mindre ljus (de gnistrar inte lika mycket) än briljantslipade diamanter men är ändå utformade för att reflektera så mycket ljus som möjligt. Ett tryggt val för dig som vill ha något lite annorlunda.

 

Flanderslipning

Flanderslipningen utvecklades i belgiska Antwerpen, en del av Flandern. Flandersslipade diamanter har åtta hörn. Eftersom den har fyra långa och fyra korta sidor ser den kvadratisk ut ovanifrån. Flanderslipningen är en komplex diamantslipning, och har hela 61 till 65 fasetter.  Slipningen räknas som en av de svåraste att lyckas med och det är få som behärskar tekniken fullt ut. Det betyder att flanderslipade diamanter är förhållandevis ovanliga. I gengäld ger tekniken stenen en stark lyster.

 

Hjärtslipning

En hjärtslipad diamant är precis som namnet antyder hjärtformad. Hjärtslipade diamanter är mycket efterfrågade och gör sig bra i många olika typer av smycken. De är vackra i ringar, och broscher men också infattade i halsband.

 

Smaragdslipning

Smaradslipning användes ursprungligen just till smaragder. Smaragder är notoriskt svåra att slipa eftersom de flesta smaragder har flera inneslutningar (små luftfickor). Det innebär att de lätt går sönder vid slipning. Smaragdslipningen utvecklades för att bibehålla så mycket som möjligt av smaragdens massa och samtidigt skapa en vackert slipad ädelsten. Så småningom insåg man att slipningen kan användas till andra ädelstenar och tekniken började användas även på diamanter. Smaragdslipade ädelstenar är kvadratiska eller rektangulära med platta sidor och flera vinklar längs kort- och långsidorna.

 

Radiantslipning

Radiantslipade diamanter är kvadratiska eller rektangulära och utmärks av rundade, nedslipade hörn. Slipmetoden ger diamanten en väldigt stark lyster. Ridiantslipade diamanter används ofta som huvudstenar tillsammans med flera mindre diamanter i smycken, inte sällan vigselringar.

 

Kuddslipning

Kuddslipade diamanter har rundade hörn och relativt stora fasetter. Sedd ovanifrån liknar formen en kudde. Kuddslipade diamanter var som mest populära under andra delen av 1800-talet men det är många som uppskattar dem än idag. Kuddslipade diamanter får en något svagare lyster än moderna, kantigare slipningar. Samtidigt ger en radiantslipad diamant ett sobert och klassiskt intryck. Ett bra val om man vill ha en lite mer diskret diamant.

 

Baguetteslipning

Baguetteslipade diamanter är precis som namnet antyder avlånga. Oftast används baguetteslipning till mindre diamanter som ska utgöra kompletterande sidostenar till en större diamant i smycken. En baguetteslipade diamant har generellt ganska få fasetter och brukar därför vara billigare än exempelvis briljanter.

 

Asscherslipning

Asscherslipning har många likheter med smaragdslipning. Skillnaden består i att asscherslipade diamanter är kvadratiska medan smaragslipade stenar oftast är rektangulära. Den här slipningen utvecklades av diamantexperten Joseph Asscher 1902 och var populär under 1920-talet. Det finns ingen specifik standard för hur Asscherslipade stenar ska se ut, antalet fasetter kan därför skilja sig åt. Ett bra val för den som vill ha en unik diamant.

 

Navettslipning

Navettslipningen utvecklades för att få fram en diamant som ser så stor ut som möjligt i förhållande till dess vikt. En navettslipad diamant är mycket elegant och gör sig särskilt bra i kombination med kompletterande mindre diamanter i andra slipningar som briljant- och droppslipning.

 

Droppslipning

En spektakulär diamantslipning. Droppslipade diamanter liknar droppar, eller tårar, med sin avlånga form med en spetsig och en rund sida. Droppslipade diamanter är populära i många olika smycken och ger ett elegant intryck. Rent tekniskt är droppslipningen en kombination av briljant- och navettslipning.

 

Ovalslipning

Ovalslipade diamanter liknar briljanter. De är spetsiga nedtill men har till skillnad från den runda briljanten en oval ovansida. Ett bra val för dig som vill ha en diamant med klassiskt utseende men ändå något som sticker ut från mängden. Ovalslipningen utvecklades av diamantföretaget Lazare Kaplan i slutet av 1950-talet.

 

Var smart – Förvara dina diamanter separat

Guldring med vit diamant
Diamanten är världens hårdaste naturligt förekommande ämne. Av den anledning används diamanter flitigt i industrin, bland annat i borrar och skärverktyg. Ett annat användningsområde är nålen på skivspelare där en liten diamant löper längs spåren på vinylskivan och fångar upp ljudet.

Eftersom diamanten är så hård kan den repa nästan alla andra material (det är numer möjligt att tillverka hårdare material på konstgjord väg men det är osannolikt att du har något sådant hemma). Därför bör du förvara lösa diamanter och diamantsmycken separat från dina övriga smycken. Ligger de tillsammans med andra smycken riskerar du att diamanterna repar dina övriga smycken.

I vår webshop kan du köpa lösa diamanter så väl som diamanter i smycken.

tack!

Din vintagebox är beställd, och du kommer snart att få ett bekräftelsemail.
Shopping Cart
There are no products in the cart!
Totalsumma:
0:-
Totalsumma:
0:-
Continue Shopping
0