Litografi

Vad är litografi?

 

Litografi är en komplicerad tryckteknik inom konsten som funnits med sedan slutet på 1700-talet. Ordet litografi kommer ursprungligen från grekiskans lithos, som betyder sten och graphein, som betyder skriva.

 

Tekniken bakom litografi

Litografi är en tryckmetod och ett så kallat plantryck – vilket innebär att de tryckande och icke-tryckande ytorna skiljs åt genom olika kemiska egenskaper och inte genom nivåskillnader.

 

Metoden bygger på grundregeln att fett och vatten stöter bort varandra och att man med hjälp av en fet färg gör tryck. Trycket görs vanligtvis på sten eller plåt och kan göras direkt på dessa, överföras med transferpapper eller exponeras fotomekaniskt.

 

 

Stenlitografi

Vid stenlitografi använder man sten som grund. Stenen slipas först till den form som önskas och därefter tecknas bilden med speciella och feta litokritor, litografiska pennor eller litotusch.

 

När färgen har torkat täcks de feta partierna med hartspulver och stenen etsas, det vill säga, att stenen stryks över med en syrablandning av salpetersyra och gummi arabicum utblandat med vatten.

 

Blandningen av syra tränger in i stenen, förutom i de partier som är täckta med den feta färgen och därefter tvättas överflödig färg bort med terpentin. När man sedan fuktar stenen med vatten är det bara de partier som inte varit täckta av färg som tar emot vattnet.

 

När man sen lägger stenen på tryckbädden och stryker på fet tryckfärg så fastnar färgen bara på de partier som inte blivit fuktade med vatten – det är viktigt att stenen hela tiden hålls fuktig, annars kan färgen tas upp av partier där det är för torrt.

 

Plåtlitografi / Offset

Plåtlitografi är den mest använda grafiska tekniken idag och leder all trycksaksproduktion för kommersiellt bruk. Här används vanligtvis fotosensiterade plåtar som grund som framkallas och trycks för hand i små offsetpressar.

 

Själva principen är ungefär densamma som för stenlitografin, förutom att bilden först passerar en gummiduk innan den förs över på papper. Genom att göra på detta sätt får man en rättvänd bild från den litografiska plåten och slipper arbeta spegelvänt.

 

Litografins historia

Litografin uppfanns i slutet på 1700-talet av Alois Senefelder och spreds fort världen över. Vid den tiden Senefelder uppfann litografin blev det för första gången möjligt att trycka många exemplar av till exempel bilder, kartor och noter – Mozarts musik fick en snabb spridning tack vare detta och behovet av kartor blev stort under Napoleonkrigen.

 

Litografins uppkomst var även till fördel för konstnärerna. Tidigare hade de en begränsad möjlighet att sprida sina verk, då det var svårt att producera många upplagor. Men med hjälp av litografin kunde konstnärer sprida sina verk brett till alla människor och inte bara de som befann sig inom de högsta samhällsklasserna. I mitten av 1800-talet började man trycka litografier med färg, vilket ledde till en ännu större spridning än tidigare.

 

I slutet av 1800-talet kunde litografin användas till mycket och man kunde producera material i större mängder än tidigare. Vackra tryck på exempelvis tobaksetiketter, tändsticksetiketter och öletiketter skulle uppliva människors köplust och blev därför allt viktigare för marknaden och exporten.

 

Till skolorna tillkom även färgglada undervisningsplanscher som påverkade undervisningen positivt. I Sverige fick litografin sitt genomslag runt år 1820.

 

Litografiporträtt av Karl Marx för ett gammalt östtyskt frimärke

Upplagor och hantering efter litografisk tryckning

Litografier tillhör gruppen grafiska blad och består ofta av en begränsad upplaga, där det finns ett visst antal exemplar av bilden. Historiskt sett har grafiska blad oftast tryckts i upplagor om cirka 30–100 exemplar, men idag är det inte ovanligt med ännu större upplagor.

 

När upplagan blivit tryckt ska tryckplåten ristas med ett kryss och därefter förstöras – så att inte fler exemplar kan tryckas. Man ska dock vara försiktig när man köper grafiska blad idag och vara uppmärksam på vad bladet har för numrering/benämning eftersom fusk och kopior är vanligt förekommande i konstbranschen.

 

 

Berömda litografiskapare

Pablo Picasso, Chagall och Joan Miro är några kända konstnärer som har ägnat sig åt att göra litografier. Deras verk har tryckts hos den välkände tryckaren Merlot, i Paris.

 

Merlot var tryckare till många kända konstnärer, men det sägs att han aldrig hade tid att förstöra tryckplåtarna. Detta ledde till att plåtarna försvann och flera år senare dök det upp nya versioner utan nummer.