Karneval, 1957-1962, lergods, serien består av fat eller vaser i olika utföranden.

Stig Lindbergs stora genombrott

Väl tillbaka i Sverige fortsätter han att arbeta på porslinsfabriken, och sitt stora genombrott får han med utställningen Fajanser målade i vår år 1942 tillsammans med Kåge. Utställningen ägde rum i Gustavsbergs butik på Birger Jarlsgatan i Stockholm och väckte stor uppmärksamhet. Fajanserna var handmålade och färgglada med lekfulla motiv – många förmodligen inspirerade av tiden i Paris.

Än idag är Lindbergs fajanser några av de mest eftertraktade på marknaden och en av mina personliga favoriter. Men vad är fajans? Kortfattat är det ett poröst lergods överdraget med tennglasyr. Denna teknik var särskilt populär i Europa under 1600-talet där Delft i Nederländerna länge var ett viktigt centrum för fajansproduktionen. Under de kommande två århundradena var tillverkningen förhållandevis låg, men vid Gustavsberg under slutet av 1930-talet började idén om fajans återupptas.

Fajanser, 1940-1960-tal, serieprodukten består av alltifrån vaser, fat, speglar, ljusstakar, skålar, kannor, bonbonjärer och annat.

Tillverkningen av Fajanserna

1940-talet var en period präglad av världskrig och porslinsfabriker runt om i Europa hade sedan 1800-talet standardiserats och börjat massproducera olika typer av billigare porslin. Men på Gustavsbergs porslinsfabrik fanns en experimentlusta, och i den särskilda fajansverkstaden satt målare med vita modeller att – efter Lindbergs direktiv – arbeta förhållandevis fritt med. Till hjälp fanns mönsterböcker och förslag på färgsättningar. Alla målare hade varsin unik signatur i form av en symbol. De fajanser som Lindberg själv målade är signerade med Stig L. Dessa är rariteter, men dyker upp titt som tätt. Tillverkningen av fajanserna pågick från 1940-talet fram till 1960-talet. De senare är i en annan stil och lanserades med utställningen Fajansigen år 1966 och slutade produceras därefter. Får du chansen att köpa en färgglad 1940-/50-talsfajans vet du att du har gjort ett kap!

Bild på undersidan av en fajansskål. De olika stämplarna berättar olika saker. Stämpeln längst upp kallas för Studiohanden, och berättar att den är tillverkad i G-studion på Gustavsberg. Bokstaven P står för färgvalet på skålen. Siffrorna 75 och 168 står för färgkombinationen som använts. Den lilla tulpanen är fajansmålaren Helinä Pitkänens egen signatur.

 

Utvecklingen av design-föremålen

Förutom de nyskapande fajanserna har Lindberg bidragit till många andra områden som kommit att förtjäna sin plats i konsthistorien. Du känner säkert redan till många servisporslinsserier – exempelvis Berså, Spisa, Terma, Prunus eller Birka. Lindberg var även verksam inom möbel-, textil- och industridesign för att nämna ett par områden. För NK 1953 ritade han exempelvis emaljskivor till bord av David Rosén, och för Luma på 1960-talet designade han TV-apparater och en transistorradio. Han har även specialtillverkat färgglada, mönsterrika utomhusgrillar i emaljerad plåt som endast finns i ett fåtal kända exemplar. Förutom dessa unika (och dyra!) samlarobjekt designade han även diverse gåvor och objekt för företag – ett av de kändaste är sparbössan Skotten, i plast, för Handelsbanken som går att fynda för runt femtiolappen.

 

Hur urskiljer sig då dyrgriparna?

Som du kanske förstått är det de unika, signerade objekten i få exemplar som drar i väg i pris. Jag har kort nämnt de färgglada grillarna, fajanserna och möblerna för NK som tidigare exempel, men även unikt stengods från 1950- och 60-tal som exempelvis vaser och skålar kan vara värda väldigt mycket pengar – ibland flera tiotals tusen på auktion. Oftast har de mjuka, slanka former med olika typer av experimentella glasyrer. På bilderna ovan är glasyren blå och turkos, vilket är typiskt för tidigt 60-tal.

Ytterligare dyra föremål att nämna är tidiga skulpturer från 40-talen och figuriner ur bland annat serien Parian från 70-talet. När det kommer till bruksporslin så är det de äldre, mer ovanliga delarna som går upp i pris. Vissa porslinsserier finns att köpa som nyproduktion och dessa har inte lika högt andrahandsvärde.

Intresset för Stig Lindberg och annan ”retro” keramik bara växer, och på senare år har samlare från exempelvis Japan och övriga världen trissat upp priserna. Det kan därför vara bra att undersöka en extra gång vad du har hemma innan du slänger sakerna uppe på vinden. Allt som oftast går dessa saker att omvandla till pengar – och givetvis hos oss på Sefina!

Är du nyfiken på vad ditt Stig Lindberg-föremål är värt?

Om du har ett föremål av Stig Lindberg hemma och är nyfiken på vad det kan vara varmt är du varmt välkommen in till oss på Sefina så hjälper vi dig gärna!

Shopping Cart
There are no products in the cart!
Totalsumma:
0,00:-
Totalsumma:
0,00:-
Continue Shopping
0