Sterlingsilver

Vad är sterlingsilver?

Sterlingsilver eller silver 925 som det också kallas är en legering (en blandning av olika metaller) som består av 92,5 procent silver. Sterlingsilver kallas också silver 925, eftersom det ska innehålla 925 tusendelar silver. Resterande 7,5 procent utgörs oftast av koppar eller i mindre vanliga fall en annan metall som zink. Sterlingsilver används idag främst i smycken som ringar och halsband.

 

Föremål som är avsedda för att användas flitigt som silverbestick innehåller oftast inte sterlingsilver. Anledningen är att silver är en väldigt mjuk metall och sterlingsilvret med sin höga silverhalt är inte tillräckligt stabilt och hållfast.

 

Sterlingsilver tenderar därför att böjas och deformeras redan vid relativt liten belastning. Därför använder de flesta silversmeder i stället verksilver som innehåller 83 procent (830 tusendelar) silver, i större föremål och bruksföremål som matsilver.

 

Sterlingsilvrets historia

Det är inte helt klart hur sterlingsilvret utvecklades och standardiserades. Vad som är säkert är dock att begreppet sterlingsilver varit i bruk sedan tidig medeltid. Bland historiker råder mer eller mindre konsensus om att en silverblandning som motsvarar sterlingsilver utvecklades och standardiserades i Mellaneuropa eller i England under 1000-talet.

 

Sterlingsilver blir officiell myntfot

 

Silver i olika former har använts som betalningsmedel i flera delar av världen i tusentals år. Det var dock först under medeltiden som man fastställde en exakt silverblandning och använde denna som en bas för en officiell valuta.

 

I Europa blev sterlingsilvret som myntfot i Normandie redan på 1000-talet. Den här vanan spred sig sedan snabbt till England där sterlingsilvret blev officiell myntfot 1158. Det var också man slog fast att sterlingsilvret skulle ha en renhet på exakt 92,5 procent. Det engelska pundet heter än idag officiellt Pound sterling som alla som växlat till sig engelska pengar känner till.

 

Så känner du igen äkta sterlingsilver

Funderar du på att köpa ett föremål men är osäker på om det innehåller äkta sterlingsilver? Då har vi några knep du kan användning för. Vi börjar med det enklaste.

 

1. Gnugga med putsduk

Ta fram en vit mjuk putsduk och gnid den mot silvret. Om silvret färgar av sig på duken är det garanterat riktigt rent silver du håller handen. Sterlingsilver oxiderar nämligen snabbt när det utsätts för svavel och andra kemiska föreningar som finns i luften.

 

Därför bildas så småningom avlagringar av silversulfid som lossnar när du gnuggar en trasa mot silvret. Det här är för övrigt också anledning till att silver svartnar och behöver rengöras med jämna mellanrum.

 

Nästa knep är något knepigare och kan vara direkt farligt om du inte är försiktig.

 

2. Syratest för sterlingsilver

Skrapa silvret på en probersten (en skiva av kvarts som används för att testa silver- och guldhalt) och stryk sedan probersyra över ytan du skrapat. Probersyra som även kallas kungsvatten, består av är salpetersyra och kaliumdikromat.

 

Är det silver kommer syran få en klarröd färg. Kom ihåg att alltid ha skyddsutrustning som handskar och glasögon om du gör det här.. Probersyra för silver säljs endast till företag, så jag rekommendera istället att kommer in till oss på Sefina för att testa ditt silver om du är osäker på äktheten.

 

3. Lukttestet

Lukttesta sterlingsilvret. Rent silver och sterlingsilver luktar inget. Det gör däremot koppar. Sniffa ordentligt på silvret. Om det innehåller en betydande andel koppar kommer du att känna det på lukten. Det här testet kan vara lite komplicerat eftersom silver med sulfidavlagringar också luktar. Ett silverföremål som inte putsats på länge kommer med stor sannolikhet ha just sulfidavlagringar och därmed lukta. Lukten av sulfiden skiljer sig dock från kopparlukten. Om du har ett gammalt kopparmynt kan du ta med det och jämföra med.

 

4. Magnettestet

Plocka fram en magnet. Ädelmetaller som silver är inte magnetiska, eftersom sterlingsilver innehåller så mycket silver är det inte märkbart magnetiskt, . Testa att hålla magneten mot föremålet. Om du känner minsta dragningskraft i magneten är det inte äkta sterlingsilver. Det här testet funkar inte på silver som är utblandat med koppar eftersom det inte heller är magnetiskt. Men det kan användas för att avslöja föremål i andra metaller som pläterats med ett tunt lager av äkta silver. Tänk också på att låsmekanismen på vissa silversmycken kan bestå av en annan metall som stål och därmed vara magnetisk.

 

5. Silverstämplar

Kolla efter silverstämplar. Smycken och andra ädelmetallarbeten i guld och platina som väger mer än ett gram ska enligt lag alltid stämplas med obligatoriska metallstämplar. För silver finns inga sådana regler, det är alltså inget krav att stämpla silversmycken. Men många silversmeder och smyckestillverkare använder ändå stämplar frivilligt för att visa att föremålen innehåller äkta silver.

 

Den vanligaste silverstämpeln är CCM-stämpeln (eller vågstämpeln som den också kallas eftersom den symboliseras av en våg). Den används på ädelmetallarbeten i de länder som undertecknat ädelmetallkonventionen.

 

På sterlingsilver kan det ockspå finnas en enklare stämpel som säger sterlingsilver, 925 silver, S925 eller bara 925. Eftersom det inte är obligatoriskt att stämpla silverarbeten kan ett föremål mycket väl vara äkta även om silverstämplar saknas.

 

Varför heter det sterlingsilver?

Ja, var kommer egentligen namnet sterlingsilver ifrån?  Enligt språkvetare och historiker kan sterlingsilvret fått sitt namn på något av tre olika sätt. En gammal teori som förmodligen uppstod redan på medeltiden kommer namnet från fågeln stare (starling på engelska). En svart fågel med silverfärgade inslag i sin fjäderdräkt. Staren fanns också avbildad på vissa mynt från den här tiden och det är på grund av detta som teorin uppkom. Idag har de flesta forskare övergett det här spåret.

 

Mer troligt är att namnet har sitt ursprung i Tyskland. I de östra delarna av Tyskland fanns vid den här tiden flera väldigt skickliga silversmeder. De framställde silvermynt av hög kvalitet som de sedan använde vid handeln med övriga Europa. Invånarna i den här delen av Tyskland kallades esterlingers eller easterlings på engelska och silverblandningen kan ha få sitt namn från dem.

 

Begreppet spridde sig sedan till övriga delar av Europa och England. Den här teorin stärks ytterligare att det finns bevarad svensk silversmedslitteratur från 1200-talet som förklarar att namnet kommer från tyskans esterlinger.

 

En tredje teori bygger på att namnet sterlingsilver uppkom i England och kan härledas till det engelska ordet star. Stjärnor var mycket riktigt ett vanligt inslag på engelska silvermynt från tidig medeltid. Att stjärnor i regel uppfattas som vita och gnistrande kan också ha gett upphov till kopplingen. Men få språkvetare och historiker stödjer den teorin idag.