Klockans delar

 

Armband

Ganska självklart. Armbandet fäst mellan hornen på boetten. Armband kommer i många olika material som läder, textil, metall, plast och gummi.

Om armbandet är i metall talar man ofta om länk i stället för armband. Hos de flesta klockmärken kan du köpa ersättningsarmband och lösa länkbitar om du behöver byta ut en trasig länk eller vill förlänga armbandet.

 

Boett

Boetten, case på engelska, är klockans ”kropp” som innesluter de mekaniska delarna. På de flesta klockor består boetten av två separata delar. På den främre boetten sitter hornen där man sätter fast armbandet. På mekaniska klockor finns i regel också en bakboett Bakboetten går att ta av på flesta klockor så att det går att se och komma åt urverket (mekaniken som driver klockan).

Många väljer att gravera bakboetten om klockan ska ges bort som present. På bakboetten hittar du ofta serienummer och tillverkarens logotyp och sigill. På exklusiva klockor är boetten ofta tillverkad av en metall som rostfritt stål eller en ädelmetall. Men kan också bestå av plast, läder eller andra material.

 

Glasring

Glasring, ring, vridring eller bezel är ringen som sitter runt urtavlan och fästet till glaset. På en del klockor är det möjligt att vrida på bezeln för att fastställa förfluten tid. Den här funktionen är vanlig på dykarklockor och pilot- och racingklockor.

På dykarklockor används bezeln för att mäta tid under vattnet. Pilot- och racingklockor har utöver bezeln även en takymeterskala. På så sätt kan man mäta hur snabbt man avverkat en viss distans.

Det finns även andra bezeltyper, exempelvis för klockor med GMT-funktion. På en GMT-klocka gör bezeln det möjligt att hålla reda på tiden i två tidszoner samtidigt. På andra klockor har bezeln huvudsakligen en dekorativ funktion. Hos exklusiva urmakare går det att få diamanter och andra ädelstenar inlagda i bezeln

 

Horn

Hornen, eller skänklar som de också kallas, är de fyra små pliggarna som sticker ut på ovansidan och undersidan av boetten. Hornen används för att fästa armbandet vid boetten. På vissa klockor har hornen hål för små stift som håller armbandet på plats. Vissa klockor har integrerade armband som fästs direkt direkt på boetten. På klockor av den typen är det svårt eller omöjligt att byta armband på egen hand.

 

Index

Det finns olika sätt att markera timmarna på urtavlan på en analog klocka. På en klocka med arabisk eller romersk urtavla är varje timme utmärkt som en (arabisk eller romersk) siffra från ett till tolv. En klocka med index-urtavla har inga siffror. Timmarna märks istället ut med streck eller prickar, det är dessa om är index. Det finns också mellan varianter som kombinerar index-markörer med romerska eller arabiska siffror.

På den typen av klockor består timmarkörerna av streck och minut- och sekundmarkörerna av streck eller prickar. Rolexklockan på bilden i den här artikeln är utrustad med index och visare med lysmassa. Lysmassan är flouroscent och gör det lättare att avläsa tiden även i mörker.

Den vanligaste typen av lysmassa är Super-LumiNova som lagrar solljus eller artificiellt ljus  från vanliga lampor. På de flesta klockor mattas lysmassan av efter någon timmes användning. Ett nämnvärt undantag från den regeln är Rolex Explorer där lysmasssan håller kvar ljusladdningen i upp till åtta timmar.

 

Krona

Kronan är mekanismen som gör det möjligt att vrida upp och/eller ställa in tiden på en mekanisk klocka. Den sitter i regel på höger sida av boetten och ser ut som en rund knapp. På vissa armbandsur används kronan både för att för att ställa in tiden och vrida upp urverket. Batteridrivna (quartz) och automatiska klockor behöver inte vridas upp, på dem används kronan endast för att ställa in datum och tid.

På sport- och dykarklockor är kronan inte sällan gängad för att förhindra att vatten läcker in i boetten. Tänk därför alltid på skruva tillbaka (gänga fast) kronan efter du har ställt tid eller datum så det inte kommer in smuts eller fukt i urverket.

 

Kronograf

Här det lätt att viss begreppsförvirring uppstår. Kronograf kan nämligen betyda två olika saker. Antingen en kronograf-klocka, en klocka med en huvudsaklig urtavla och visare plus en eller flera mindre urverk och visare för tidtagning. Kronograf kan också avse en av de mindre visarna/urtavlorna på en kronografklocka.

De mindre visarna (som också kallas sub-dials) används i regel för att registrera fysikaliska förlopp över tid och eller för att grafiskt “spela in tidsintervall. Typisk användning för kronografer är tidtagarur för sportevenemang. Under Apollo-eran bar alla NASA-astronauterna kronografer. Det mesta kända exemplet är Omega Speedmaster som fick följa med till månen 1969.

 

Tryckknapp

Ej att förväxla med kronan. Trycknappar används för att aktivera olika funktioner på klockan. Det är främst kronografer (klockor som har extra urtavlor för tidtagning) som har tryckknappar och används där för att starta och stoppa tidtagarfunktionen.

 

Oftast är det den övre tryckknappen som startar och stoppar tiden. Den undre tryckknappen nollställer tidtagarvisaren. Men upplägget kan se lite annorlunda ut på en del klockmodeller.

 

Urtavla

Klockans ansikte. Här finns namnet på tillverkaren, index  (eller siffror) och visare monterat. Urtavlan brukar vara i en annan färg eller annat material än den övriga klockan. På exklusiva klockor är urtavlor i pärlemor inte ovanliga.

 

Urverk

urverket är mekanismen som driver klockan och består av otaliga små kugghjul och komplikationer. En automatisk klocka får sin energi från en fjäder. Urverket kan ha manuell uppdragning, då spänns fjäder för hand genom att vrida på kronan.

Automatiska klockor är självuppdragande och drivs av en rotor som sätts i rörelse när man rör på klockan (främst handledsrörelser). Urverket kan också vara batteridrivet,så kallat kvartsverk (quartz).